Med tiden har det blivit allt vanligare med studier vid universitet än vad det varit tidigare. Bland unga har det efter vissa utbildningar snarare blivit en regel än undantag att plugga vidare efter studenten, med ett uppehåll på ett till två år för lite arbete och resande. Även bland äldre har det blivit vanligare att skola om sig och ta en examen vid universitetet.

Goda förutsättningar

Att det är så många som väljer att vidareutbilda sig beror på flera anledningar. Många yrken kräver mer utbildning än den som ges vid grundskolan och gymnasiet. Många av de mer attraktiva yrkena, läkare, arkitekt, ingenjör, psykolog eller jurist är typexempel på yrken där vidarestudier efter gymnasiet är nödvändigt. Just den biten skiljer sig inte från varandra i olika delar av världen. Det som gör att så många kan studera vidare i Sverige är för att det är så enkelt.

Som svensk medborgare kan alla ansöka att studera vidare. För de som inte har rätt betyg finns möjlighet att läsa till kurser som ger rätt behörighet. Det finns till och med basår för de som insett att de vill plugga vidare inom ett helt annat område än vald gymnasielinje. För de som studerar betalas även ut studiebidrag och det går att ansöka om studielån som täcker upp till sex års heltidsstudier. Detta till en väldigt förmånlig ränta. De som ger ut studielån är centrala studiestödsnämnden som bildades år 1964. År 2014 betalade CSN ut hela 16,4 miljarder kronor i bidrag och runt 15 miljarder kronor i lån. 

Mer än bara studier

Oavsett utbildning så ger det goda förutsättningar för att inte enbart ta del av nytt läromaterial. Att studera erbjuder även en uppsjö av möjligheter för att ta del av nya erfarenheter och lära känna människor vars kontakt kan komma att bli en viktig resurs senare i livet. Flera framgångsrika entreprenörer har exempelvis gemensamt att de studerade vid Handels i Stockholm. Där fick de kontakt med företag för att sedan ta vidare sina idéer. Andra träffade likasinnade för att starta eget tillsammans med och andra historier berättar om unga entreprenörer som kom i kontakt med sin första investerare via sin universitetsutbildning.

Något annat som är vanligt förekommande vid universitet är engagemang i olika typer av studentföreningar. Det kan handla om allt från att sitta i en styrelse för studentkåren till att anordna stora evenemang med budget på miljonbelopp. Det finns delade meningar gällande engagemang. Det finns de som föredrar att inte engagera sig eller delta i det så kallade studentlivet, som är ett resultat av de engagerades arbete. Detta kan bero på ett ointresse, prioriteringar att bli färdig med studierna fortare genom att läsa fler kurser samtidigt eller att personen i fråga har familj sedan innan studiestart och behöver prioritera tid med denna.

Något som talar för engagemang är lärdomar som inte går att läsa sig till i någon bok i hela världen. Hur är det att leda en grupp på 5, 20 eller 200 personer? Hur är det att sitta i en styrelse? De engagerade lär sig dessutom en hel del om social kompetens. Men det är viktigt att inte låta frivilliga engagemang gå ut över studierna. För även om lärdomar kommer i flera olika former så heter det ju trots allt att studera, inta engagera sig, på universitetet.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *